…rapsbaggar, kålbladlöss samt klumprotsjuka. Många har gett upp, men jag skulle gärna vilja ha broccoli, brysselkål, blomkål och vitkål i min nyttoträdgård. Min väninna berättade för åtskilliga år sedan om hur hennes mamma odlat kål med gott insektsfritt resultat tack vare att hönsen fått gå lösa och picka i sig skadedjuren. Detta tips har bitit sig fast, och det mobila hönshuset skulle i högsta grad kunna gynna kålodlingar på marknivå. Genom att ha en dörr framtill i hönsens utegård för att kunna inringa växtplatserna och göra kålkvadraterna lika stora som utegården, så skulle hönsen kunna picka i sig det jag gärna kan slippa på kålväxterna. Tydligen så har de inget intresse av att picka i sig själva kålen – det är ju liksom förutsättningen för hela arrangemanget! 
Jag har därför reviderat min principskiss igen – fyra romber har placerats i ”lövskogen” där kålväxter således planeras. Dessvärre bör man inte plantera kål på samma plats mer än vart sjunde år för att undvika klumprotsjukan – men här blir det att chansa. Man kanske kan byta jorden då och då istället – kvadraten är bara meterstor.
För att smidigt komma över med det mobila hönshuset till ”gropsidan” så har jag minskat storleken på de upphöjda odlingsbäddarna. Det genererar en ”autostrada” genom odlingsområdet. Ur nyttoperspektivet hade det varit bättre att öppna en passage i buxbomshäcken utmed singelgången, men detta stör mig för mycket estetiskt. Så här ser principskissen ut efter revideringen:
En sak jag klurat på är vattentanken som alltså står vid den plats där vattenavrinningen från uthustaket mynnar ut:
På bilden ovan ser man även stenbänken med dess installationsstolpe som är början på ett ryggstöd/installationsvägg för el och vatten samt spaljé för någon perenn klättrande ätbar växt t ex potatisböna eller rankspenat. Man ser också husets huvudentré samt en av ros- & clematisportalerna.
Tanken som jag har möjlighet att skaffa är alldeles för stor för att kunna grävas in i slänten i sin helhet, men för att kunna bära så mycket vatten som den rymmer så måste den ha stöd även på framsidan. En halv murad och putsad åttkant vore snyggt – kanske krönt med ett lätt avtagbart struttak ifall man behöver rensa det filter man måste sätta i rörmynningen för att inte blad och bråte ska följa med i tanken och till slut bilda en sörja. Tornet på bilden nedan är vad jag tänker mig men i miniatyr förstås.
En sådan lösning behöver inte bli så kostsam om man murar själv men den blir förstås dryg tidsmässigt. Genom en liten dörr centrerad i nederkanten kan man nå avtappningskranen till tanken. Varför inte några kulissfönster med belysning bakom? Det vore trevligt att i vilket fall som helst montera fasadlampor på ”tanktornet” – och några diskreta LED-spottar riktade på sonens Metallfåtöljer som jag skulle vilja ha två stycken nere i gropen.
Tornet kommunicerar väldigt väl med den befintliga arkitekturen och utgör därför en estetisk förankring även i bärgropen, där man annars kanske inte skulle vara så noga med detta. Flera arkitektoniska medeltidsinspirerade lösningar avseende huvudhusets fasad refererar direkt till tornet – eller tvärt om snarast:
I tidigare inlägg noteras vikten av den estetiska analysen och förankringen i den befintliga arkitekturen, liksom vikten av en funktionsanalys – vilka funktioner som ska rymmas i trädgården/trädgårdsrummet för att gott tjäna de människor som trädgården berör. Det tredje steget förklaras i ett tidigare inlägg och utgörs av en förutsättningsanalys för trädgårdsprojektet – där processinriktning eller resultatinriktning har stor betydelse.
Nästa steg började jag faktiskt att skriva om i denna serie av inlägg om trädgårdsdesign, d v s ”gropen” och det beror förstås på att jag sett den under många år och ständigt förändrat användningsområdet för den – och det är aldrig fel att vara flexibel när behov och intressen förändras. Nästa steg kan man kalla för resursinventering, d v s finns det något positivt inslag på platsen som kan användas – eller något negativt som kan vändas till ett positivt inslag. Kan en sten som man alltid tyckt ligger i vägen vändas till en attraktion, en sankmark som kan grävas ut till en damm osv . Eller kan det vara precis tvärt om – finns något som i allmänhet betraktas som ett positivt inslag, men som skulle vinna på att tas bort. Kanske ett vackert träd som likväl skymmer det mesta av ytan, en vattenattraktion som man faktiskt tycker är överflödig, i vägen eller helt enkelt bara förfulande?
Sammanfattande har vi nu på övergripande idénivå och på en mer konkret nivå fyra steg, med mina avseende mitt projekt i grönt:
- Funktionsanalys (brukarens behov) Nyttoträdgård
- Estetisk analys (kontextuell hänsyn) 20-talshus, eklektisk stil
- Förutsättningsanalys (process eller resultatinriktning) Processinriktad
- Resursinventering (befintliga fysiska tillgångar och hinder) Enligt nedan
När det gäller mitt projekt så har jag ju som sagt ”gropen” som blir en bärgrop, den centrala formella gången med sina omgivande träd som så småningom ska bli en formell lövskog finns också, liksom hagtornshäcken samt forsythian som är glatt gul varje vår och därmed triggar hoppet om livet. Men ytterligare två pelarekar är idag planterade på var sida om det blivande odlingsområdet vid hagtornshäcken. De kan inte stå kvar, så antingen flyttar jag dem eller ger bort dem. I designsammanhang brukar man använda begreppet ”kill your darlings” och med det menas just att man måste vara modig nog att överge tidigare goda idéer till förmån för nya.
Den ovane trädgårdsdesignern kan ha stor hjälp av att samla bilder och skriva noteringar på en stor pappskiva – ”art board” eller ”image board” kan en sådan t ex kallas. Detta knep främjar visualiserinsförmågan – förmågan att kunna föreställa sig konkreta lösningar med hjälp av abstraktioner. Det värsta man kan göra är att hasta fram en lösning som man sedan genomför i hysterisk frenesi. Låt idéerna vila och låt intuitionen få en chans att medverka i designprocessen. Vi är både kropp, psyke och ande – och alla delar vill ha sitt.
Ha en solig och härlig dag! 