Frihet är det nya strävandemålet…

…i allt högre utsträckning. Det är de nya generationerna som materiellt är mätta som driver på eftersom det uppenbarligen saknas något mera för allt flera…

Statsvetaren Magnus Hagevi har bloggat om frihetsbegreppet och dess allt mer framträdande position i undersökningarna: http://hagevi.wordpress.com/page/2/

Som framgått för den som följer Autentopiabloggen så är det just frihetsvärdet som  balanserar upp det materiella värdet som blir lösningen på de massiva problem som skuld- och konsumtionssystemet orsakat. Lönearbetsparadigmet är döende men ändå vill Alliansen få folk att tro att det är människors eget fel om de är arbetslösa. I DN betonade igår även Socialdemokraternas Löfvén och Magdalena Andersson att det är upp till var och en att göra sig anställningsbar. Så korkade uttalande kan man bara göra om man faktiskt tror att systemet kan ”återhämta sig”, d v s återgå till fortsatt exponentiell tillväxt. Därmed har S och M ytterligare en sak gemensamt – den massiva skuldförskjutningen från samhälle till individ – trots att systembalansen förutsätter en arbetslöshet (NAIRU). Att Moderaternas Schlingman implementerat och exporterat utanförskapsretoriken och att Reinfeldt snärtat friskt med jobblinjepiskan är förstås välkänt, men nu snärtar således S även aktivt – inte bara som tyst och medhållande bisittare! 😉

Faktum är att de flesta faktiskt tror på en återhämtning – och därför kommer fortfarande väldigt många att bli förvånade den dag, inte så värst långt in i framtiden, när det går upp för den kritiska massan att det föreliggande världssystemet, eller paradigmet om man så vill, faktiskt havererar utan återvändo.

Från Vidsynt´s Blogg har jag lånat följande mycket pedagogiska och högst sevärda animerade film – där det också konstateras att friheten är den enda värdefaktor som inte tär på resurser och miljö:

Autentopia bygger på frihet genom individualitet – alltså inte individualism som är avarten av det kollektiva samhället där människor har självhävdelsebehov som genererar girighet eftersom man är förtryckt på ett eller annat sätt. Individualiteten däremot stärker istället medmänskligheten eftersom man vill att även andra ska få den frihet att bli den man egentligen är (individuationsprocessen) som man själv har möjlighet till. Att det förhåller sig på detta sätt menar  Carl Gustav Jung – en av våra psykologiska giganter – och han kallar teorin för ”det gudomliga både/och”, d v s att motsatserna förstärker varandra istället för att ta ut varandra.

Vi måste bygga nästa paradigm på djupt mänskliga psykologiska behov så att vi så småningom kan bli autentiska – de vi egentligen är istället för anpassade slavar med pseudoidentitet – och nu när hela rasket rasar får vi chansen!

Autentopias värdegrund, d v s den nivå som utgör fundamentet för ett system enligt nedanstående grafiska illustration och som därmed sätter de övergripande förutsättningarna för systemets regelverk:

 

På paradigmnivå blir det därför väldigt enkelt att utforma regelverket – en grundlag som helt enkelt innebär frihet från förtryck – ett slags humanistisk strängteori:

Friheten är maktutjämnande så den drabbar bara de som har mer makt än andra – och intressant nog så är de representativa politikerna och deras tjänstemän i kontrollinstitutionerna (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan osv) sorgligt enfaldiga – så  det är inte konstigt att legitimiteten i systemet urholkas i takt med att skuld- och konsumtionssamhället havererar.

Ha trots det vänligen en solig och fin aprilonsdag och förordet till texten om Autentopia hittar du nedan om andan skulle falla på!

Förord till Autentopia – 2061

Introduction to Authentopia – 2061

 

Det här inlägget postades i Autentopia - idé och berättelse, Autentopisk filosofi - en humanistisk "strängteori", De fyra Autentopiska hörnstensteorierna, Den symptomatiska enfalden, Förutsägelser/synteser, Makrosituationen, Paradigmskiftet, Psykologi, Samhällsförtryck, Samhällsutveckling, Svensk politik. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.