Ett fall för hästen…

…skriver di.se en liten artikel om idag – d v s att uppfödare i den ekonomiska krisens kölvatten har svårt att sälja sina hästar – alternativt är de tvungna att sälja dem billigare än förut. Andra drar ner på verksamheten och låter bli att betäcka sina ston. Ja, hästar tillhör trots allt inte livets nödtorft, och det är förstås på våra hobbys vi måste dra ner först.

Inslaget var egentligen ett resultat av en reaktion från en hästägare som uppmanats lämna sitt föl några extra dagar på intensiven för observation till en kostnad av 40 000 kronor. Då kunden istället menade att hon lika gärna kunde observera hemma, så fanns inga medicinska underlag som hindrade detta, vilket föranledde henne att undra om inte företagen försökte sko sig på försäkringsbolagen eftersom det är dessa som normalt betalar huvuddelen av kostnaden. Man kan ju alltid spekulera i om det redan är svårare för veterinärbranchen att fylla avdelningarna…?

Igår fanns också ett nyhetsinslag på någon av standardkanalerna om vilka enorma summor vi lägger ut hos veterinären för våra mindre husdjurs vidkommande. Från drygt 700 miljoner till över 2000 miljoner på tiotalet år vill jag minnas att tidsspannet gällde. Hussar och mattar är beredda att sätta sina älsklingar i rullstol eller låta dem hoppa runt på tre ben istället för att avliva dem – och som en veterinär berättade; så länge det inte är fråga om djurplågeri så är allt tillåtet!

Husdjuren har under senare år blivit inte bara familjemedlemmar, de har också i många fall blivit stylade symbolbärare för hussars och mattars identitet . Hundars klädkonton ökar och designen ska matcha ägarens kläder eller kanske spegla hennes drömmar. Varför undrar många, och svaret är förstås att det beror på att vi kan!

Det finns helt enkelt pengar nog för att välja vård istället för avlivning, gränsdragningen för vad som är djurets bästa har säkert tänjts på för att överensstämma med husses och mattes argument. Vi behöver inte begränsa oss till att jobba på vår egen kropp för att förbättra vår image – vi kan använda oss av våra husdjur för att förstärka den! Verksamheter som omsätter miljarder och som öppnar upp för ett utökat behov för en yrkeskår måste också anpassa sig till marknaden och stilla en eskalerande efterfrågan – precis som alla andra verksamheter.

Medaljens baksida är förstås att när världsekonomin går i stå så blir verksamheten skör – fler kommer att bli tvungna att förhålla sig striktare till sina egna behov och göra mer traditionella bedömningar avseende husdjurens dito. Inte för att vi vill – utan för att vi måste.

De förändringar och anpassningar som vi måste göra inom en snar framtid kommer för många att bli oerhört smärtsam – och även här gäller Newtons lag om gravitationen – ju högre fall desto hårdare nedslag, och vem vet? Kanske tycker våra husdjur i många fall att förändringen, d v s den ekonomiska recessionen, kommer att vända världen till det bättre…

Ha en skön helg!

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera